- kväll vänder det...klockan 23:23 infaller vintersolståndet. En dag som borde firas mer än midsommar...nu kommer äntligen ljuset tillbaka.

Så jag höjer i kväll mitt Östgötasädes brännvin mot himlen och utbringar en skål för ljuset och värmen...

/Bengan

Så kom den då, den första snön och lyste upp novembers fattiga ljus.

/Bengan

Ser man ut över Östgötarnas heliga berg Omberg en sen novembereftermiddag när det varma solljuset släpar sig över Vätterns vågor och fasadbelyser bergets västbranter. Ja då är det lätt att tanken svindlar när man ser vilken historiebok man har framför sig.

För 1.8 miljarder år sedan trängde det magma fram ur jordskorpan som vi i dag ser som det urberg som bildar Omberg.

Långt mycket senare och för 800 miljoner år sedan låg här ett hav där finkorniga sediment från nerslipade bergskedjor sakta föll till botten och bildade d vi i dag kallar för lerskiffrar och sandsten.

För 650 miljoner år sedan lämnade Grönland Norges västkust och stora jordbävningar skakade landskapet. Nu bildades Vättern och Omberg genom stora rörelser i markytan. Vätternsprickan är från början nästan en kilometer djup, men i dag utfylld med sediment så sjöns djup i dag bara är 120m.

Vid den tiden blev den 800 miljoner år gamla havsbottnen ställd på ända längs bergssidan och bildar i dag det vi kallar för Mullskräera (den skridande mullen).

För 14 000 år sedan, således alldeles nyss ur geologiska perspektiv så dök Omberg upp ur den smältande isen och omgavs av Baltiska issjön.

För 9 000 år grodde de första tallarna på berget och tillsammans med hassel bildades de tidigaste skogarn där de första Östgötarna kom vandrande söderifrån.

Östergyllen är fantastisk.....

/Bengan

Å dessa fullmåne nätter....skogen kallar ut ut.....

/Bengan

Jag delar mitt torp med många olika varelser. I bland ser jag dom, ibland hörs dom eller så ser man bara spåren. Men stundom händer det att vi umgås lite.

Så i dag fikade jag tillsammans med skogsödlan som bor i stenfoten. En trevlig stund när vi i samförstånd njöt av höstsolen....

/Bengan

Sitter på min vanliga spaningsplats och njuter av sommarkvällen. Det är då han kommer alldeles ljudlöst förbi mej där jag sitter dold i vegetationen.

Du lever farligt du lilla råbock i morgon börjar bockjakten........

/Bengan

Dagens jakt på svalka i den 33 gradiga värmen förde mig till den djungellika Stjärnorpsravinen. Med åskan mullrande i fjärran sökte jag svalka i bäckens vatten och det var då jag mötte dovhjorten som hade samma planer som jag.

Ett sällsamt möte att spara till december då snön yr utanför min boning....

/Bengan

I min jakt på svalka vandrade jag i dag i Vätterns vatten längs Ombergs västsida  där en 800 miljoner år gammal och fossiliserad strand i lerskiffer möter dagens vågor i Vättern....tanken svindlar. En sällsam upplevelse av ett paradisiskt landskap man inte trodde fanns....i varje fall inte på Östgötaslätten.

/Bengan

Nymphaea alba...ett namn bara värdigt skogsgölarnas okrönta drottning...

/Bengan

Du svavelgula höfjäril Colias palaeno....att det nästan skulle ta 50år innan vi träffades. Du är inte ovanlig men vi har ändå inte setts för än nu, tack du gjorde min dag...

/Bengan

Har inte sett dig förut, jag vet inte vem du är, jag vet inte vad du heter, men dina förfäder har säker bott här i min trädgård långt före mej. Så jag säger hej granne....

/Bengan

I dag är området naturreservat tillsammans med Bredsjömossen intill, uppenbart är dock att de som skapat naturreservatet inte har någon koll på den Östgötska naturalhistorien. Hade det varit så skulle det här på platsen finnas ett minnesmärke över de som först uppmärksammade denna plats.

Men tyvärr så kan man väl även konstatera att reservatsförvaltaren okänsligt och i sin hunger efter död ved skapat ett formligen plockepinn med omkullvräkta träd över alla sipporna i den lilla gläntan. Det är inte alltid som naturvård är förenligt med höga upplevelsevärden.

Försvinn holken är min....jo du lilla mes i början av maj kommer den svartvita flugsnapparen och då åker du ut....lite längre fram kommer göktytan och slänger ut flugsnapparen om det kan vara någon tröst.

Men i dag är holken din...för det är väl det du tjatar om...

/Bengan

Grävlingen har varit ute och luftat sig någon gång under gårdags eftermiddagen när det var mildgrader. Nu morgonen efter har det frusit och grävlingens spår är permanentade i snön när vi möts.

Vägarna ner var ett äventyr och på vissa sträckor av vägen önskade jag att jag hade haft en släde istället för bil. Det svaga vinterljuset gav en extra dimension åt gammelskogens ödekaraktär där livet går på sparlåga i kölden och några mesar var det enda som hördes i den för övrigt vintertysta skogen.

/Bengan